Romerska republiken
Efter Roms sista kung, Tarquinius Superbum, bildades republiken (509-27 f.Kr.) och istället för en kung, så utsågs två konsuler av folket som sedan utnämndes av senaten. De två konsulerna var ämbetsbröder och kunde lägga in veto mot varandra, så de var tvungna att enas om samtliga beslut. Tanken med systemet var att minska risken för maktmissbruk hos enskilda ledare. Det var
» Läs mer