Det förrädiska vinterväglaget

Inte ens det bästa ESP-systemet kan övervinna naturlagarna

Igår, fredag, kom den första snön för året och det rådde rejäl halka på vägen mellan Enköping och Bålsta vid halv sextiden på morgonen när jag var på väg till jobbet. Jag verkade inte vara den enda som inte fått på vinterdäcken med tanke på den långa kolonnen med bilar i högerfil som höll mellan 40-60 km/t.

Att gå ut i vänsterfil och brassa förbi bilarna var det inte läge för eftersom fler kunde få för sig att göra samma sak och kommer man då i 70-80, så går det inte att stanna om någon går ut framför i 40.

Idag bytte jag till vinterdäck både på min och frugans bil. Bägge har dubbdäck och blir det en liknande vinter som förra året, så är det vettigt med dubbdäck.

Jag har haft dubbdäck på nästan varenda bil jag haft, men de senaste åren har det knappt varit någon snö – med undantag för förra året-  och saltbilarna har åkt i skytteltrafik, så de senaste två åren har jag kört med dubbfria vinterdäck. Till den nya bilen, KIA Picanto 1.1 CRDI, så följde det med dubbdäck, så det är dessa som sitter på.

Dubbdäck är givetvis bättre när det råder rejäl halka, så vill man ha det säkraste, så är det dubbdäck som gäller. Har bilen ESP, så hävdar Trafikverket att det fungerar lika bra med dubbfria, men personligen vill jag inte förlita mig på system som ESP och ABS. Inte för att jag är emot sådana system, men jag tycker man invaggar sig i falsk säkerhet.

Systemen hjälper till i olika situationer, men inte ens det bästa systemet kan övervinna naturlagarna, så det gäller fortfarande att köra försiktigt och anpassa hastigheten efter rådande väder och trafik.

När det gäller ESP, så tror jag inte min lilla KIA Picanto har detta system, men min förra Citroën C5 2.2 HDi hade systemet och det slog in vid ett tillfälle i vintras i låg hastighet, så systemet behövde inte jobba mer än en sekund eller två, men det kändes väldigt skumt när bilen bromsade individuella hjul och rätade upp sig. Jag har ju varit med om att få sladd vid åtskilliga tillfällen, både oavsiktliga, men kanske främst avsiktliga just för att känna hur bilen beter sig, men jag har aldrig tidigare kört en bil med ESP, så det var en ny erfarenhet.

En av mina chefer på jobbet berättade om en incident för några år sen som han är övertygad om hade slutat i en rejält smäll om det inte hade varit för ESP-systemet. Han har kört både bil och lastbil i många år och är väl lika ovilliga som de flesta av oss chaufförer att medge att systemen kan vara bättre än oss på att rädda upp en plötsligt situation, men i det här fallet medgav han att systemet räddade honom.

Bromsar som låst sig på släpet

Det är väl ganska typiskt oss män (i synnerhet) att tro att vi bemästrar både bil och väglag, men alltför många bilar i diket vitnar om något helt annat. Jag tillhör definitivt kategorin män (jag är ju trots allt av mankön) som tror att jag har koll på läget, men jag försöker hela tiden påminna mig själv om hur förrädisk trafiken är. Det behöver ju inte ens vara jag personligen som gör något fel utan det kan vara en annan medtrafikant som plötsligt råkar ut för något som gör att jag själv hamnar i riskzonen. Dessutom kan det ju hända något med bilen som gör att saker och ting går åt helvete.

I går när jag satt i lastbilen på väg mellan Bålsta och Enköping kom det upp en personbil med släp som skulle köra om. Vid början av omkörningen rådde det våt, men snöfri, vägbana, men lagom när han kom upp jämsides med lastbilen, så var hans vägbana en blandning av snö och is. Med tanke på hur hans bil och släp började bete sig, så skulle jag inte bli förvånad om föraren fick byta underkläder…

Vad föraren hade innanför pannbenet kan man ju också fråga sig, men antagligen ungefär samma som i kalsongerna efteråt… Jag låg själv i 80 km/t vilket är högsta tillåtna hastighet när man har släp, vilket både jag och den andra dåren hade och med tanke på väglaget, så var det absolut högsta tänkbara hastighet. Men han hade förstås bråttom och bilen hade säkert både det ena och det andra säkerhetssystemet och föraren ansåg sig säkert vara bättre än samtliga system tillsammans, så det fanns ingen anledning för honom att ligga och fisa i 80.

När nissen tillslut lyckats ta sig förbi, så hade han fin vägbana i högerfilen, så han gasade vidare och försvann snart ur sikte. Jag blev dock inte särskilt förvånad när vi närmade oss Enköping och väglaget förvandlats till allt annat än halkfritt och jag plötsligt skymtade personbilen med släp, liggande i högerfil i sakta mak bland alla andra personbilar. Jag körde om hela kolonnen och passerade Enköping tidigare än honom utan att någon gång ha överskridit 80 km/t och utan några som helst incidenter.

Expressen, SvD, Trafikverket