Dagens planering åt skogen

Jag lämnade Enköping vid 6-tiden i morse och jag hade då fyra utkörningar i Stockholm enligt nedan.

• Lite kabeltrummor till Strömsätravägen 4, Skärholmen.
• JM’s arbetsplats på Sjöviksbacken 39, Stockholm.
• JM’s arbetsplats på Maria Sofias Väg 3, Tyresö.
• Anläggarvägen 3, Handen.

Kabeltrummorna till Infratek i Skärholmen hade jag på släpet och jag tänkte börja med det. Det var det enda jag hade på släpet, så det vore bra att få det tomt så fort som möjligt.

Beroende på hur snabbt det skulle gå att lossa på Infratek, så hade jag även planer på att hinna lossa Sjöviksbacken, innan jag rullade vidare mot Tyresö, där jag var tvungen att vara för klockan 9. Det var bokat en tidslossning där.

Vid 7-tiden hade jag passerat Sollentuna på E4:an, på väg söderut, då jag hörde på radion att tre personbilar hade krockat vid Eugeniatunneln, så en fil skulle vara avstängd för bärgning av bilarna.

Morgontrafiken i Stockholm brukar vara ganska intensiv i vanliga fall med rejäla bilköer och köerna blir knappast mindre när en fil stängs av.

På torsdagar brukar det dock rulla på ganska bra, av någon anledning, och efter Järva Krog, så rullade det på bra i de högra körfälten, som går in mot stan. I de två vänstra filerna, som leder mot Eugeniatunneln, gick det desto trögare och extra trögt gick det på grund av alla stressade personer som smed förbi köerna i filerna till höger – in mot stan – för att sedan, i sista sekund, tränga sig in i filen som leder mot Eugeniatunneln. Detta skapar inbromsningar, vilket skapar extra långa bilköer.

För korta avstånd, onödiga filbyten och smitare är de främsta orsakerna till att bilköerna blir extra långa.

När jag väl passerat Eugeniatunneln flöt det på bra och jag rullade in på Strömsätravägen vid 07:40, men insåg att jag inte kunde svänga in med vagnen från det håll jag kom, så jag fick åka några hundra meter och vända och när jag då kom tillbaka, ett par minuter senare, så stod det en lastbil på vägen jag skulle in på och det gick inte att mötas. Det var ganska mycket trafik, så jag kunde inte stå kvar och vänta heller eftersom jag blockerade för övrig trafik, så jag valde att ta en vända runt området och hoppades på att lastbilen skulle vara borta när jag kom tillbaka.

Knappt fem minuter senare var jag tillbaka, men då såg jag att chauffören skulle lyfta upp en container och jag insåg att det skulle ta sin lilla stund. Klockan var c:a 07:50 och jag insåg att jag inte skulle ha tid att vänta, lossa och därefter hinna till Tyresö före 9, så jag drog iväg mot Årsta, där jag tänkte hänga av vagnen.

Väl i Årsta hittade jag en plats där jag kunde hänga av vagnen, men när jag skulle koppla isär, upptäckte jag att parkeringsbromsen på släpet inte slog till. Jag testade till och med att dra ur luften och köra fram och det var inga problem – vagnen bromsade inte alls, trots att luften var frånkopplade, vilket ska slå till ”katastrofbromsen”.

Eftersom jag stod i en lutning och inte hade några bra stoppklossar i den här vagnen (de får gärna fötter har jag märkt), så vågade jag inte ställa av den där utan drog vidare mot Tyresö, där jag vet en plats med planare mark och det visade sig att platsen var ledig. Jag ställde ifrån mig vagnen och klossade med det jag hade och drog vidare till Maria Sofias väg, dit jag anlände 08:40.

När jag ringde mottagaren, som inte fanns på plats, blev jag hänvisad till att ta kontakt med föraren av en mobilkran på platsen som skulle lossa.

Det visade sig att föraren av kranen hade rast när jag pratade med några byggarbetare på platsen klockan 08:45.

09:15 hoppades jag att föraren skulle dyka upp, men det gjorde han inte, så jag gick bort till byggbarackerna och försökte hitta honom, men inte heller det lyckades. Enligt de som var i baracken, skulle föraren vara vid sin kran, så jag gick tillbaka i tron att vi gått om varandra, men det fanns ingen vid kranen nu heller.

Väntade en stund och försökte sedan ringa mottagaren igen, men han svarade inte. Väntade ytterligare och försökte ringa igen, men ingen svarade och ingen kranförare dök upp, så tillslut gick jag åter bort till byggbaracken där jag efter en stund lyckades hitta kranföraren.

09:35 hade vi lossat (tog mindre än 10 minuter) och jag kunde lämna platsen och när jag rullade ut på vägen, så ringde personen som skulle ha grejerna. Jag talade om att grejerna fanns på plats och passade även på att fråga varför det var så viktigt att grejerna var på plats före 09:00 eftersom jag stått och väntat i över 40 minuter innan vi började lossa. Fick till svar att han inte hade väntat sig få skiten förrän nästa dag!

Så jag stressade ut till Tyresö helt i onödan, istället för att vänta i Skärholmen tills lastbilen där var klar, lossat och dragit vidare till Sjöviksbacken och sedan till Tyresö, vilket skulle varit det mest effektiva. Istället fick jag nu åka fram och tillbaka helt i onödan och på sista stället hamnade jag mitt i deras lunch, men det var inte byggarbetare – tack och lov – så de kunde gå ifrån på sin rast för att ta emot sitt gods.

12:30 hade jag lossat mina fyra ställen och då fick jag åka iväg och lasta lite i Jordbro. Andra bilar hade fått plocka upp gods som jag egentligen skulle ha hämtat, men inte hann med, mestadels på grund av ett satans bygge.

Jag vet inte om svenska byggarbetsplatser och byggarbetare är värre än andra runt om i världen, men jag förstår allt bättre varför byggen och renoveringar i Sverige kostar så ofantligt mycket och nästan alltid drar ut på tiden, för ineffektivare verksamhet kan nog inte ens Google hitta.

Jag brukar spy galla över olika myndigheter och andra offentliga verksamheter, men det är nog något jag ska sluta upp med. Inom de flesta myndigheter och organisationer inom den offentliga sektorn, så försöker man åtminstone effektivisera, men inom byggbranschen, så kan de nog inte ens stava till ordet effektivitet, än mindre förstå betydelsen av det.