Säters fasta paviljong

Den 29 maj 1912 öppnades den fasta paviljongen, eller Läns som den även kallades, på rättspsykiatriska kliniken i Säter.

Byggnaden ritades av arkitekten Ture Stenberg, född 20 januari 1863 i Norrköping, men mest verksam i Uppsala och Stockholm där han dog 9 februari 1917.

Den fasta paviljongen i Säter hade en nästan identisk avdelning i Västervik och bägge var ämnade för psykiskt sjuka personer som begått grövre vålds, hot eller sexualbrott.

En av de mer kända patienterna på Säters fasta paviljong var Salaligans ledare Sigvard Nilsson-Thurneman.

Avdelningen hade högre personaltäthet och bättre skydd mot rymningar med bland annat tjockare väggar, gallerförsedda fönster, larmanordningar och centralstyrd belysning.

Varje rum har egna brytare, men kunde antagligen styras från externa platser.

En portvakt som reglerade in- och utfart från byggnaden satt säkert placerad, så ingen från insidan kunde komma åt honom.

De större rummen i byggnaden användes troligen som matsalar, gemenskapsrum och liknande.

Bad användes i olika behandlingsformer, men huruvida man verkligen tvingade folk att sitta i isbad i timmar låter jag vara osagt.

Det finns inga större gemensamma duschrum, så ”tappa-tvålen”-våldtäkter var kanske inte så vanligt förekommande på Säters fasta paviljong.

På andra våningen finns många patient- och behandlingsrum längs den genomgående korridoren.

Det finns en toalett i varje ände av korridoren.

Mer eller mindre störda personer har fortsatt besöka fasta paviljongen i Säter även efter att avdelningen stängdes.

Det finns både enkel- och dubbelrum och samtliga låses utifrån med ett tvåkolvslås.

Samtliga rum har stora fönster och de flesta verkar ha haft inre fönsterluckor för att stänga ute solljus och samtliga är försedda med kraftiga galler.

Det finns inga dörrar någonstans längs muren utan enda in- och utgången till/från promenadgården, eller rastgården, är från byggnadens baksida.

Rastgården är uppdelad i två gårdar avskiljda av en hög mur. Bägge gårdarna har toalett, så patienterna behövde inte slussas in och ut ur byggnaden för att utföra sina behov på rasterna.

Den gamla fasta paviljongen eldhärjades 2002 och stora delar av den översta våningen förstördes.

I källaren finns något slags radiatorsystem men hur det hänger ihop med resten av byggnaden har jag ingen aning om.

Sista avläsningen av elmätaren innan avdelningen stängdes 1989?

Nere i källaren finns det enda duschutrymmet för mer än en person och med tanke på att den ligger i nära anslutning till trappan som leder ner från entrén, så hörde den säkert till personalen.

Halvkaklade väggar i personalens omklädningsrum i anslutning till duschen.

Kommunen har länge velat riva byggnaden då den utgör en säkerhetsrisk med tanke på dess allt sämre skick, men det är inte helt juridiskt enkelt då byggnaden saknar ägare sedan förra ägaren, ett företag registrerat på Isle of man, upphört att existera.

Vill du dokumentera byggnaden innan den jämnas med marken, så ska du passa på nu, för risken är stor att den inte överlever det här året.